Föreläsningsmaterial från utbildningsdagar om smärta

Referat från april dagarna, 2003
Föreningens studiedagar


1. Staffan Anér, anestesiolog och smärtläkare, inledde studiedagarna med sammanfattning kring vad vi vet om långvarig smärta och behovet av psykosocialt arbete vid rehabilitering. Han betonade smärtans komplexitet och att samarbetet över yrkesgränser var nödvändigt särskilt vid långvarig smärta av icke cancer karaktär.

2. Marcelo Rivano, psykolog, fortsatte med en sammanfattning kring hur samhället förändrats och hur syn på smärta förändrats. Mycket av hans inledning riktades mot hur vi värderar dessa förändringar. En sammanfattande bild kommer nedan.


(Klicka på bilden för att förstora)

3. Berit Björkman, socionom, fortsatte med att utifrån egen forskning berätta om smärtpatienternas egna upplevelser.

4. Sedan tog Marcelo fram en sammanfattning av aktuella offentliga rapporter och gjorde en kort expose om sjukintygets historia och hur synen på arbetsföra och arbetet har förändrats de senaste 100 åren. Ur sammanfattningen kan man läsa att det finns mycket kunskap om vad som bidrar till ökad sjukfrånvaro och värdet av rehabilitering. Det finns material som tydligt visar att arbetsmiljön, särskild den psykosociala, är avgörande för återgång till arbete efter sjukskrivning. Det finns intressanta könsskilnader och trender i relation till ekonomiska konjukturer som bör beaktas i diskussioner kring smärta, rehabilitering och sjukskrivning.


Kort sammanfattning av sammanfattningarna av offentliga rapporter (RFV, mm) 1998-2003

1. Högre sjuknärvaro på sikt verkar ge högre sjukfrånvaro.



2. Konjukturerna och regelförändringar förklarar till en stor del förändringar i sjukskrivningsomfattning.



3. Expansiva regelförändringar brukar genomföras i hög konjuktur. Restriktiva regelförändringar brukar genomföras i låg konjuktur.



4. Sjukfrånvaro påverkas av nivåer av arbetslöshet, ökar vid lägre nivåer och minskar vid högre nivåer.



5. Långvariga sjukskrivningar påverkas både av restriktivitet i sjukförsäkringssystemet och av arbetskraftens ålderstruktur, ju äldre den blir desto mera långvariga sjukskrivningar.



6. Stressrelaterade sjukdomar ökar vid hårdare klimat på arbetsmarknaden.



7. Stora arbetsgrupper på arbetsmarknaden har inrätt och haft liknande positioner på arbetsmarknaden under många år (kvinnor på 70 talet inom offentlig sektor). Dessa grupper har utsatts för stora förändringar i arbetsmiljö under 90-talet, efter 20 år i samma arbete.



8. Psykosocial arbetsmiljö, arbetsförmåga och ekonomiskt incitament är viktiga faktorer bakom önskemålet om ett förtida utträde från arbetslivet.



9. Arbetsgivare har en relativt negativ instälning till äldre yrkesverksamma. Arbetsgivare vid platser som domineras av yngre har en mer positiv inställning till äldre yrkearbetande jfr med arbetsgivare vid platser som domineras av äldre.



10. Både män och kvinnor har en överrisk att vara sjukskrivna inom offentlig förvaltning jmf med anställda i den privata sektorn.



11. Kvinnor har en överrisk att bli psykisk uttömda inom offentlig förvaltning jmf med anställda i den privata sektorn.



12. Arbetsmiljön har försämrats inom sektorer där kvinnor är överrepresenterade och detta förklarar att kvinnorna har högre sjukfrånvaro än män.



13. Kvinnor har en betydligt större arbetsbörda än män genom ett större ansvar för hem, barn och omsorg om andra anhöriga.



14. 1999-2001 De sjukskrivna kvinnorna blir allt yngre, har allt oftare psykiska sjukdomar och arbetar i högre utsträckning inom vård skola och omsorg.



15. 1999-2001 Nu ökar också andelen sjukskrivna kvinnor jämfört med privat arbetsgivare



16. Män och kvinnor får olika utbyte av (och kanske har olika förväntningar på) det sociala sammanhang som arbetslivet erbjuder.



17. Nack och Ryggstudie (1575 personer). Ryggbesvär är vanligare bland männen, nackbesvär bland kvinnorna. Männen har besvär kortare än kvinnor före sjukskrivnngen. Ryggbesvär har en gynnsammare utveckling än nackbesvär. Den fysiska arbestmiljön är viktig för hälsoutvecklingen. Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för friskskrivningen. Medicinska behandlingar och arbetslivsinriktade åtgärder har, med undantag av kirurgisk operation och upprättande av rehabplan, mycket liten effekt på friskskrivning och upplevd hälsoutveckling.



18. Utrikesföddas utsatta situation vid 1990-talets början har försämrats. Den gruppen med sämsta och lägsta inkomstutvecklingen är invandrare från länder utanför västvärlden. Den stora inkomstskillnaden drivs av att ett stort antal individer ur invandrargruppen inte har några arbetsinkomster alls. Det är de senaste 15 årens flyktinginvandrare som bär den tyngsta bördan av 1990-talskrisen.



19. Andelen sjukskrivna arbetslösa är övergripande. Sjukskrivna arbetslösa har psykiska besvär i större utsträckning än sjukskrivna med anställning. 25 % av sjukskrivna arbetslösa har två eller fler riskfaktorer förutom sin arbetslöshet.



20. Det finns regionala skillnader vad gäller långtidssjukskrivningar för vissa diagnoser.



21. Röselseorganens sjukdomar står för 59% av sjukpenningskostnaderna (14,3 miljarder, 2001). De psykiska sjukdomarna står för 8,4% av sjukpenningskostnaderna (8,4 miljarder, 2001).



22. De yngsta i befolkningen (16-44 år) samt kvinnor mellan 55 och 65 år bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än motsvarande grupper under 70 talet.



23. Fler kvinnor än män rapporterar i slutet av 90 talet att de dagligen utför tunga lyft i arbetet.



24. Kvinnor upplever i större utsträckning ha ett psykisk ansträngande arbete än män. Andelen ökar mest för kvinnor över 45 år.



25. Sannolikhet att önska lämna arbetslivet före 65 år ökar i samband med ökade krav på arbete och ökad grad av funktionsnedsättning.



26. Självrapporterat nedsatt välbefinnande (oro, ångest, trötthet, sömnbrist) bland ungdomar 16-24 år ökar i alla mätningar sedan 1988, högst för kvinnor.

5. Sedan berättade socionomer Elisabeth Andersson och Agneta Lund, utifrån sina erfarenheter i arbete med smärtrehabilitering, om olika faktorer som samverkar och påverkar individens rehabiliteringsprocess. Dessa faktorer kunde grupperas i individrelaterade faktorer, lagar och ändringar i bestämmelser, familj och nätverksfaktorer, samt sociokulturella faktorer.

6.Gunnar Olsson, barn och smärtläkare, berättade om smärta och olika syn på behandling vad gäller barn. Vi fick också en sammanfattning av ACT (Aceptance Commitment Therapy) och hur denna terapiform kan användas för barn med långvarig smärta. Terapiformen är målinriktad och utgår från att man accepterar situationen som den är och försöker koncentrera sig på målsättningar istället för på bot eller lindring av sympom.

7. Johnny Gustavsson som arbetat inom sjukvård, psykiatri, Hassela och Kommunen, berättade om ungdomar o missbrukproblematik. Han har arbetat med HIVproblematik 5 år, mest med killar, tjejer brukar vara yngre, sedan på Central ungdomsgrupp, 5 år. Arbetade på ett behandlingshem med meditations metod och akupunktur. Gott resultat på killar, som också fick arbeta med hästar och äta vegetarisk mat. De hade tillgång till 2 psykologer, enskilda och gruppterapier, 2 års behandling. Många klarade sig och fick inte återfall. Johnny är ungdomssekreterare, i Gävle, de senaste 4- 5 åren. Han arbetar som drogförebyggare och samordnare. Uppdraget är att så få ungdomar som möjligt att börja med knark och alkohol. Smuggling och hembränt beteende samt attityder kring alkohol har ändrats. Öppnade gränser, systembolaget öppna tider, EU gränser och ökning i tillgång påverkar ökning av problemet. Ungdomar lever helt i här och nu, tidsbegrepp blir mer och mer annorlunda om man jmf vuxna och ungdomar. Stor förändring i tidsuppfattning. Ungdomar reagerar inte på att joint tändes. Sverige vill fortfarande inte ha narkotika, Sverige är unik i världen i detta sammanhang. Alkohol värderingar har förändrats.